En cyberattack sker sällan enligt en förutsägbar mall. Angripare är kreativa och utnyttjar ständigt nya sårbarheter. Därför räcker det inte med enbart tekniska skydd som brandväggar och antivirusprogram; organisationen måste även ha en välövad förmåga att hantera en pågående attack. Cybersäkerhetsövningar är det mest effektiva sättet att testa både de tekniska och de mänskliga försvarslinjerna, och att säkerställa att er krisplan för IT-incidenter fungerar i praktiken.

Varför specifika cyberövningar är nödvändiga

Generella krisövningar är värdefulla, men cyberhot har unika egenskaper som kräver specialanpassade scenarier. En digital attack är ofta osynlig i sitt initiala skede, den kan sprida sig med blixtens hastighet och den tekniska komplexiteten ställer höga krav på specialistkunskap. Dessutom suddar en cyberkris ut geografiska gränser och kan snabbt eskalera till en PR-kris när kunddata läcker eller tjänster blir otillgängliga. Genom att öva på specifika cyberscenarier kan man testa hela kedjan – från den tekniska incidenthanteringen till den strategiska krisledningen och den externa kommunikationen.

Exempel på effektiva övningsscenarier

För att en cyberövning ska vara meningsfull bör den spegla de vanligaste och mest skadliga hoten som organisationer står inför idag. Här är några exempel på realistiska scenarier:

• Ransomware-attack: Detta är ett klassiskt men ständigt aktuellt scenario. Övningen kan börja med att en anställd rapporterar att filer på en server är krypterade. Scenariot eskalerar när angriparen tar kontakt med ett krav på lösesumma och hotar att publicera stulna data. Detta testar inte bara den tekniska förmågan att återställa system från backup, utan även ledningens förmåga att fatta svåra etiska och finansiella beslut.
• Nätfiske (Phishing) som leder till dataintrång: Scenariot inleds med att IT-avdelningen upptäcker misstänkt aktivitet på en chefs e-postkonto. Det visar sig att inloggningsuppgifter har läckt via ett sofistikerat nätfiskemejl. Övningen utmanar organisationens förmåga att snabbt identifiera omfattningen av intrånget, återställa komprometterade konton och hantera en potentiell personuppgiftsincident enligt GDPR.
• Överbelastningsattack (DDoS): Företagets externa webbplats eller kundportal blir plötsligt oåtkomlig. Detta scenario testar den tekniska förmågan att mitigera attacken i samarbete med internetleverantörer, men också kommunikationsavdelningens förmåga att hantera frustrerade kunder och negativ publicitet när företagets “ansikte utåt” är nere.

Att involvera rätt deltagare

En lyckad cyberövning involverar fler än bara IT-avdelningen. För att testa hela organisationens respons bör krisledningsgruppen vara central. Dessutom kan det vara värdefullt att inkludera:

• Kundtjänst: Hur ska de bemöta kunder som drabbas av störningar?
• Juridik/Compliance: Vilka legala skyldigheter har vi vid ett dataintrång?
• Kommunikationsavdelningen: Hur formulerar vi våra budskap till media och allmänhet?

Genom att öva tillsammans lär sig de olika funktionerna att förstå varandras roller och utmaningar, vilket är avgörande för en samordnad insats. Att

på detta sätt bygger en motståndskraft som sträcker sig långt bortom den tekniska domänen.

Säkerhetsskyddslagen, GDPR, NIS-direktivet, ID06 – listan på lagar och regler som företag måste förhålla sig till kan kännas övermäktig. Att inte följa dessa regelverk är inte bara förenat med risk för kännbara sanktionsavgifter, det kan också leda till förlorat förtroende från kunder och partners samt skadat anseende. Att

säkerställa regelefterlevnad

, eller compliance, är idag en av de mest kritiska och komplexa uppgifterna för en företagsledning. Det är inte längre en uppgift man kan hantera med vänster hand; det kräver specialistkompetens.

Ta säkerhetsskyddslagen som exempel. Den gäller för alla verksamheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, vilket är en betydligt bredare definition än många tror. Lagen ställer höga krav på att man genomför en säkerhetsskyddsanalys, identifierar sina skyddsvärda tillgångar och implementerar adekvata säkerhetsåtgärder inom både informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Att tolka och korrekt implementera dessa krav är en omfattande process som kräver djup juridisk och praktisk kunskap.

På samma sätt har dataskyddsförordningen (GDPR) förändrat spelplanen för hur alla organisationer hanterar personuppgifter. Kraven på transparens, ändamålsbegränsning, dataminimering och inbyggt dataskydd är strikta. Att genomföra konsekvensbedömningar, upprätta register över behandlingar och ha rutiner för att hantera personuppgiftsincidenter är obligatoriskt. Misstag kan bli extremt kostsamma.

Det är i denna komplexa lagdjungel som en säkerhetsspecialist blir en ovärderlig guide. Specialisten har den nödvändiga expertisen för att översätta lagtext till praktisk handling. Arbetet börjar med en gapanalys: Vilka lagar och regler är tillämpliga på just er verksamhet och var finns bristerna i er nuvarande efterlevnad? Baserat på analysen skapas en konkret handlingsplan för att täppa till luckorna.

Specialisten hjälper er att implementera de nödvändiga processerna och rutinerna, från att genomföra en säkerhetsskyddsanalys till att upprätta en incidenthanteringsplan för GDPR. De kan agera som externt dataskyddsombud (DSO) eller säkerhetsskyddschef, och säkerställer att ni inte bara uppnår efterlevnad, utan också kan bevisa det vid en eventuell granskning eller revision. De håller sig dessutom ständigt uppdaterade om förändringar i lagstiftningen, så att ni kan vara trygga i att ert skydd alltid är aktuellt.

Att investera i expertstöd för regelefterlevnad är inte en kostnad, det är en försäkring. Det är en försäkring mot böter, mot badwill och mot de allvarliga konsekvenser som kan följa av att inte ha kontroll på sin legala situation. Med en säkerhetsspecialist vid er sida kan ni navigera tryggt i lagdjungeln och fokusera på er kärnverksamhet.